En aprildag år 2006. Paus i skidåkningen genom Purnus skogar.

Det här är en person som verkligen betyder nÃ¥got för mig – min älskade farmor. Vet inte vad som gjorde vÃ¥r relation till den, den är idag. Det är stor skillnad pÃ¥ hur jag känner inför farmor och det jag känner inför mormor. Klart dom betyder mycket bÃ¥da tvÃ¥, men farmor, ja hon är speciell. Och idag är det hennes födelsedag. 77 Ã¥r har hennes fötter vandrat pÃ¥ denna jord. Det är en lÃ¥ng tid. Och jag hoppas hon fÃ¥r vandra ännu mÃ¥nga Ã¥r. Tanken slÃ¥r mig lite dÃ¥ och dÃ¥, gamla människor dör. Och jag är rädd för den dagen, dÃ¥ hon är borta. TÃ¥rarna bränner bakom ögonlocken bara av tanken. Jag vill ha min farmor sÃ¥ som hon är nu för alltid. Älskar hennes berättelser om hur allt var förut, hennes tillbakablickar pÃ¥ sitt liv och hur hon berättar om saker jag sa och gjorde som liten. Hur hon fÃ¥r en att skratta Ã¥t alla de härliga kommentarer hon kläcker. Hon är en härlig gammal liten gumma, med mycket kvar att ge. Är riktigt glad över att hon faktiskt är sÃ¥ pigg som hon är trots sin Ã¥lder. Hoppas den orken räcker mÃ¥nga, mÃ¥nga Ã¥r till. SÃ¥ att hon fÃ¥r vara med och se Saga växa upp, att hon är med dÃ¥ jag fÃ¥r fler barn. Min farmor är absolut den bästa utav dom alla.