Så här ser det ut i vår hall just nu. Nya vagnen till höger och den ’gamla’ till vänster. Plockade på liggdelen igen och fotade lite, så nu snart är annonsen ute på Blocket. Vagnen är ju superfin, känns nästan lite sorgligt att sälja iväg den. Men den hamnar nog hos någon annan behövande familj. Och den dag Saga ska få syskon får vi nöjet att leta efter en ny vagn. Eller ja, det blir i alla fall ett nöje för mig. 😉
Vi köpte faktiskt en Scooter 2.0 igår. Blev i samma tyg vi har duovagnen i, Dark grey. Modellen är en 2010:a, men det skulle tydligen inte vara några förändringar på vagnen mellan 2010 och 2011. Betalade ett bra pris, och vi är nöjda. Även Saga. 🙂 Då ska vi väl bara ta och lägga ut duovagnen på annons också. Hade det inte varit för vårt lilla förråd hade vi gärna sparat vagnen inför framtida syskon, men samtidigt så kan det ju vara kul att få köpa en ny vagn. 🙂
Får ta och fota nya vrålåket någon dag här. 🙂
Klädd i ett par mjuka bebisvänliga jeans från H&M och en retrobody ifrån Coop, busar Saga runt i tvrummet tillsammans med sin mormor. Och emellan åt sitter hon helt fascinerad av barnprogrammen på tvn. 🙂
Så blev det äntligen torsdag, som vi var väntat. Ikväll kommer både mamma/mormor och älskling/pappa. Hämtar mamma från tåget vid halv 9 och ungefär 4 timmar senare hämtar jag Nicklas. Locking forward to it! 🙂 Bokade tågbiljetter igår, så Nicklas åker upp till Kiruna på söndag och sen åker jag och Saga på måndag samtidigt som mamma åker hem till Gällivare. Sen får vi väl se hur länge vi blir uppe i norr. 🙂
Sitter och funderar på vad vi ska hitta på idag. Ska vi orka följa med Åsa & Vilma och Sara & Are till Busplaneten? Eller ska vi bara mysa hemma. Frågan är ju. I eftermiddag skulle väl i alla fall Lily titta förbi, och så kanske vi skulle vara barnvakt åt Märta en stund. Är inte heller helt till hundra. Vi får väl se. 🙂
Nationaldagen år 2007, samma år som jag tog studenten. Bara någon dag efter denna härliga sommarfest gick jag studentbalen, och någon dag efter det så tog jag studenten. Här är jag tillsammans med Susa, en av mina allra bästa vänner. Saknar vår tid tillsammans…enormt mycket!
’And for the million hours that we were, well I’ll smile and remember it all…’ Champagne high med Sister Hazel. En av alla dom låtar som bara får mig att tänka på Susanna och vår tid tillsammans. Känns lite lustigt att det låter som att jag skriver om någon som inte finns längre. Men Susanna finns kvar, i allra högsta grad. Bara det att den vänskap vi hade inte riktigt är densamma. Visserligen är vänskapen ändå densamma på det sättet att när vi väl tar oss tid att ses så känns det precis som där vi lämnade det. Är bara ledsen över att vi tappade bort tiden för varandra.
Sedan 2005 har vi bott den största delen på olika orter till exempel. Och sen är det pojkvänner som kommit emellan och stulit tid. Sen blev jag ju mamma. Inte för att jag ser det som något bekymmer att vara mamma, men dom flesta som fått barn vet nog precis vad jag talar om. Vänner tenderar att glida ifrån en, vissa försvinner helt. Man är helt plötsligt på olika håll i livet. Men i mitt och Susannas fall tror jag allt berott på Gällivare/Luleå/Umeå.
Jag älskar i alla fall alla dom minnen jag har med henne. Så många tokiga, så många roliga. Alla bilder jag tittade på igår från våra tider. Ja herregud. Är bara så att vi måste sammanstråla nästa gång jag är i stan, eller hur Susanna? Lämna Saga hemma hos sin mormor så vi kan laga gomiddag och ta en cider eller två. Finns ju så många gamla goda minnen att prata om. 😉
Det är härligt väder idag, blå himmel och sol. Sådär så man fylls av vårkänslor. Det som är så synd är att solen plockar fram varenda dammkorn som finns hemma. Så efter jag lagt ut Saga i vagnen för ungefär en timme sedan så greppade jag dammsugare, vaskmopp och trasa. Har hunnit igenom Sagas rum, vårt sovrum, hall och toalett. Bara kök och tvrum kvar, dom som är värst. Det är där solen lyser in, så det ser ut som att jag måste städa lite extra där. Sprang även ner till tvättis och kastade i några maskiner. Skönt, då gör vi bort all städning och tvätt före klockan ett. Och lagom till Sagas andra vila ska vi nog ta oss ut på en promenad. Här i Umeå visar termometern idag -11,5 grader. Sådär ganska lagom ändå. 🙂
Jag tror att jag saknar gamla tider litegrann. Gick just igenom flera års bilder på min externa hårddisk. Tänk att en enda bild kan berätta så mycket. Plockade ut några favoriter och kommer lite då och då här framöver publicera i bloggen. Kanske får ni ta del av historien bakom bilden, eller så blir det bara en bild rätt upp och ner. Saknar så mycket av allt det som varit. Det är lyckliga minnen det. Lite tokiga vissa också. Jag är jättelycklig nu också, men livet är definitivt annorlunda. Även om jag aldrig skulle vilja byta bort sambolivet och vår underbara dotter så kan jag faktiskt sakna den där tiden jag hade före. Min första lägenhet. Min första bil. Tiden på gymnasiet. Alla fester. Studenten. Listan kan göras lång. Men framförallt saknar jag vännerna man hade då. Vars tog dom egentligen vägen? Visst, man har fortfarande kontakt med många vänner, men den är och kommer aldrig bli densamma. Förändringarna har skett i ertapper. Först från att gå från singel till flickvän, sedan att flytta ifrån Gällivare och slutligen att bli förälder. Och där längs vägen tappade man bort dom vänskaper man hade vårdat så ömt.
Har en stor, stor längtan efter mitt stora hjärta. Om 2 dagar kommer han äntligen hem igen. Och jag bara väntar på att få kramas med honom. 🙂
You are the strength
That keeps me walking
You are the hope
That keeps me trusting
You are the light
To my soul
You are my purpose
You’re everything
Här är en superbra sida där ni kan läsa/titta hur man gör om ett barn (eller vuxen) sätter i halsen. Är bra att ha kikat på det utifall att.
Vi har haft en liten stoppa-i-halsen-incident idag. Saga hittade ett ihopvikt fruktklistermärke (sådana där som sitter på äpplen t.ex.) på vår köksmatta, vilket jag inte såg. Den hamnade såklart i munnen under dom där korta sekundrarna jag tittade bort, så när jag tittade till henne igen höll hon på som bäst med att försöka få luft. Ryckte upp henne från golvet och försökte titta om hon hade något i munnen, visste ju inte då vad hon hade hittat på golvet. Hon blev alldeles röd i ansiktet, hade väl lite panik för att hon hade något i halsen. Vet ju själv vilken panik jag får om något bara sätter sig på sniskan i halsen, och man ändå får luft, så det kan ju hända att även hon fick luft. Vem vet.
Hursomhelst började det rinna tårar på henne, det började rinna ur näsan och så började hon dreggla. Hon kämpade på med att få upp och ut den där lilla grejen. Försökte klappa henne på ryggen och vända henne lite halvt upp och ner samtidigt som jag i panik springer fram och tillbaka i lägenheten. Vet varken ut eller in, ska jag ringa någonstans, ska jag springa ut till någon granne med henne, och hur tusan var det nu man skulle göra? Hade ju gått igenom hur man gör om barn sätter i halsen under en av våra föräldragrupper tidigare i höstas, men när man drabbas av panik tappar man ju allt.
Till slut kom i alla fall den där svarta klisterlappen ut, och Saga kunde lugna ner sig. Och jag var inte helt oväntat något skakig ett tag efteråt. Kan då berätta att jag nu letat upp och tittat närmare på hur man ska göra, så kanske det fungerar bättre i huvudet om det skulle råka hända en gång till. Hoppas verkligen man slipper. Blev livsrädd. Allra helst då jag var ensam med Saga. Kändes som att händerna inte räcker till. Om man nu hade behövt ringa efter hjälp så känns det ju inte som att man bara kan släppa händerna om barnet. Man behöver ju ändå försöka jobba vidare på att få ut saken som fastnat i halsen, annars slutar det ju illa. För det tar ju ändå ett tag innan hjälpen når fram.
Nåja, nu gick det ju bra denna gången, turligt nog. Men jag antar att jag kommer nojja lite ett tag framöver. 🙂
