I vår hall
söndag 30 januari 2011 @ 19:17 | Vardagligt

SÃ¥ här ser det ut i vÃ¥r hall just nu. Nya vagnen till höger och den ’gamla’ till vänster. Plockade pÃ¥ liggdelen igen och fotade lite, sÃ¥ nu snart är annonsen ute pÃ¥ Blocket. Vagnen är ju superfin, känns nästan lite sorgligt att sälja iväg den. Men den hamnar nog hos nÃ¥gon annan behövande familj. Och den dag Saga ska fÃ¥ syskon fÃ¥r vi nöjet att leta efter en ny vagn. Eller ja, det blir i alla fall ett nöje för mig. 😉

Emmaljunga Scooter 2.0
söndag 30 januari 2011 @ 15:19 | Vardagligt

Vi köpte faktiskt en Scooter 2.0 igÃ¥r. Blev i samma tyg vi har duovagnen i, Dark grey. Modellen är en 2010:a, men det skulle tydligen inte vara nÃ¥gra förändringar pÃ¥ vagnen mellan 2010 och 2011. Betalade ett bra pris, och vi är nöjda. Även Saga. 🙂 DÃ¥ ska vi väl bara ta och lägga ut duovagnen pÃ¥ annons ocksÃ¥. Hade det inte varit för vÃ¥rt lilla förrÃ¥d hade vi gärna sparat vagnen inför framtida syskon, men samtidigt sÃ¥ kan det ju vara kul att fÃ¥ köpa en ny vagn. 🙂

FÃ¥r ta och fota nya vrÃ¥lÃ¥ket nÃ¥gon dag här. 🙂

Dagens Saga
fredag 28 januari 2011 @ 09:48 | Dagens Saga

Klädd i ett par mjuka bebisvänliga jeans frÃ¥n H&M och en retrobody ifrÃ¥n Coop, busar Saga runt i tvrummet tillsammans med sin mormor. Och emellan Ã¥t sitter hon helt fascinerad av barnprogrammen pÃ¥ tvn. 🙂

Äntligen torsdag!
torsdag 27 januari 2011 @ 10:06 | Vardagligt

SÃ¥ blev det äntligen torsdag, som vi var väntat. Ikväll kommer bÃ¥de mamma/mormor och älskling/pappa. Hämtar mamma frÃ¥n tÃ¥get vid halv 9 och ungefär 4 timmar senare hämtar jag Nicklas. Locking forward to it! 🙂 Bokade tÃ¥gbiljetter igÃ¥r, sÃ¥ Nicklas Ã¥ker upp till Kiruna pÃ¥ söndag och sen Ã¥ker jag och Saga pÃ¥ mÃ¥ndag samtidigt som mamma Ã¥ker hem till Gällivare. Sen fÃ¥r vi väl se hur länge vi blir uppe i norr. 🙂

Sitter och funderar pÃ¥ vad vi ska hitta pÃ¥ idag. Ska vi orka följa med Ã…sa & Vilma och Sara & Are till Busplaneten? Eller ska vi bara mysa hemma. FrÃ¥gan är ju. I eftermiddag skulle väl i alla fall Lily titta förbi, och sÃ¥ kanske vi skulle vara barnvakt Ã¥t Märta en stund. Är inte heller helt till hundra. Vi fÃ¥r väl se. 🙂


Dagens Saga. Vit body från Name it, vita strumpbyxor från H&M och så en härlig retroklänning från 70-talet. Klänningen är ett ärvegods från guddottern Märta, vars mamma haft klänningen som liten.

En bild som gör mig lycklig
onsdag 26 januari 2011 @ 23:26 | Vardagligt


Nationaldagen Ã¥r 2007, samma Ã¥r som jag tog studenten. Bara nÃ¥gon dag efter denna härliga sommarfest gick jag studentbalen, och nÃ¥gon dag efter det sÃ¥ tog jag studenten. Här är jag tillsammans med Susa, en av mina allra bästa vänner. Saknar vÃ¥r tid tillsammans…enormt mycket!

’And for the million hours that we were, well I’ll smile and remember it all…’ Champagne high med Sister Hazel. En av alla dom lÃ¥tar som bara fÃ¥r mig att tänka pÃ¥ Susanna och vÃ¥r tid tillsammans. Känns lite lustigt att det lÃ¥ter som att jag skriver om nÃ¥gon som inte finns längre. Men Susanna finns kvar, i allra högsta grad. Bara det att den vänskap vi hade inte riktigt är densamma. Visserligen är vänskapen ändÃ¥ densamma pÃ¥ det sättet att när vi väl tar oss tid att ses sÃ¥ känns det precis som där vi lämnade det. Är bara ledsen över att vi tappade bort tiden för varandra.

Sedan 2005 har vi bott den största delen på olika orter till exempel. Och sen är det pojkvänner som kommit emellan och stulit tid. Sen blev jag ju mamma. Inte för att jag ser det som något bekymmer att vara mamma, men dom flesta som fått barn vet nog precis vad jag talar om. Vänner tenderar att glida ifrån en, vissa försvinner helt. Man är helt plötsligt på olika håll i livet. Men i mitt och Susannas fall tror jag allt berott på Gällivare/Luleå/Umeå.

Jag älskar i alla fall alla dom minnen jag har med henne. SÃ¥ mÃ¥nga tokiga, sÃ¥ mÃ¥nga roliga. Alla bilder jag tittade pÃ¥ igÃ¥r frÃ¥n vÃ¥ra tider. Ja herregud. Är bara sÃ¥ att vi mÃ¥ste sammanstrÃ¥la nästa gÃ¥ng jag är i stan, eller hur Susanna? Lämna Saga hemma hos sin mormor sÃ¥ vi kan laga gomiddag och ta en cider eller tvÃ¥. Finns ju sÃ¥ mÃ¥nga gamla goda minnen att prata om. 😉

Solen tar fram allt damm
onsdag 26 januari 2011 @ 10:47 | Vardagligt

Det är härligt väder idag, blÃ¥ himmel och sol. SÃ¥där sÃ¥ man fylls av vÃ¥rkänslor. Det som är sÃ¥ synd är att solen plockar fram varenda dammkorn som finns hemma. SÃ¥ efter jag lagt ut Saga i vagnen för ungefär en timme sedan sÃ¥ greppade jag dammsugare, vaskmopp och trasa. Har hunnit igenom Sagas rum, vÃ¥rt sovrum, hall och toalett. Bara kök och tvrum kvar, dom som är värst. Det är där solen lyser in, sÃ¥ det ser ut som att jag mÃ¥ste städa lite extra där. Sprang även ner till tvättis och kastade i nÃ¥gra maskiner. Skönt, dÃ¥ gör vi bort all städning och tvätt före klockan ett. Och lagom till Sagas andra vila ska vi nog ta oss ut pÃ¥ en promenad. Här i UmeÃ¥ visar termometern idag -11,5 grader. SÃ¥där ganska lagom ändÃ¥. 🙂

Old times
tisdag 25 januari 2011 @ 23:36 | Vardagligt

Jag tror att jag saknar gamla tider litegrann. Gick just igenom flera års bilder på min externa hårddisk. Tänk att en enda bild kan berätta så mycket. Plockade ut några favoriter och kommer lite då och då här framöver publicera i bloggen. Kanske får ni ta del av historien bakom bilden, eller så blir det bara en bild rätt upp och ner. Saknar så mycket av allt det som varit. Det är lyckliga minnen det. Lite tokiga vissa också. Jag är jättelycklig nu också, men livet är definitivt annorlunda. Även om jag aldrig skulle vilja byta bort sambolivet och vår underbara dotter så kan jag faktiskt sakna den där tiden jag hade före. Min första lägenhet. Min första bil. Tiden på gymnasiet. Alla fester. Studenten. Listan kan göras lång. Men framförallt saknar jag vännerna man hade då. Vars tog dom egentligen vägen? Visst, man har fortfarande kontakt med många vänner, men den är och kommer aldrig bli densamma. Förändringarna har skett i ertapper. Först från att gå från singel till flickvän, sedan att flytta ifrån Gällivare och slutligen att bli förälder. Och där längs vägen tappade man bort dom vänskaper man hade vårdat så ömt.


September 2007. Inflyttningsfest i min fina etta. Jag och Johanna. Kompisar sedan dagis. Vi har fortfarande kontakt idag, men umgÃ¥s inte desto mer. Man försöker ses när man kan. För tillfället är Johanna i USA, gÃ¥r nÃ¥gon slags teater/skÃ¥despelarskola och därmed blev hennes barndomsdröm till verklighet. Är verkligen glad för hennes skull. 🙂

Cause you’re all I want, you’re all I need
tisdag 25 januari 2011 @ 22:21 | Vardagligt

Har en stor, stor längtan efter mitt stora hjärta. Om 2 dagar kommer han äntligen hem igen. Och jag bara väntar pÃ¥ att fÃ¥ kramas med honom. 🙂

You are the strength
That keeps me walking
You are the hope
That keeps me trusting
You are the light
To my soul
You are my purpose
You’re everything

Hur man gör…
måndag 24 januari 2011 @ 21:38 | Vardagligt

Här är en superbra sida där ni kan läsa/titta hur man gör om ett barn (eller vuxen) sätter i halsen. Är bra att ha kikat på det utifall att.

Panik
måndag 24 januari 2011 @ 20:18 | Vardagligt

Vi har haft en liten stoppa-i-halsen-incident idag. Saga hittade ett ihopvikt fruktklistermärke (sådana där som sitter på äpplen t.ex.) på vår köksmatta, vilket jag inte såg. Den hamnade såklart i munnen under dom där korta sekundrarna jag tittade bort, så när jag tittade till henne igen höll hon på som bäst med att försöka få luft. Ryckte upp henne från golvet och försökte titta om hon hade något i munnen, visste ju inte då vad hon hade hittat på golvet. Hon blev alldeles röd i ansiktet, hade väl lite panik för att hon hade något i halsen. Vet ju själv vilken panik jag får om något bara sätter sig på sniskan i halsen, och man ändå får luft, så det kan ju hända att även hon fick luft. Vem vet.

Hursomhelst började det rinna tårar på henne, det började rinna ur näsan och så började hon dreggla. Hon kämpade på med att få upp och ut den där lilla grejen. Försökte klappa henne på ryggen och vända henne lite halvt upp och ner samtidigt som jag i panik springer fram och tillbaka i lägenheten. Vet varken ut eller in, ska jag ringa någonstans, ska jag springa ut till någon granne med henne, och hur tusan var det nu man skulle göra? Hade ju gått igenom hur man gör om barn sätter i halsen under en av våra föräldragrupper tidigare i höstas, men när man drabbas av panik tappar man ju allt.

Till slut kom i alla fall den där svarta klisterlappen ut, och Saga kunde lugna ner sig. Och jag var inte helt oväntat något skakig ett tag efteråt. Kan då berätta att jag nu letat upp och tittat närmare på hur man ska göra, så kanske det fungerar bättre i huvudet om det skulle råka hända en gång till. Hoppas verkligen man slipper. Blev livsrädd. Allra helst då jag var ensam med Saga. Kändes som att händerna inte räcker till. Om man nu hade behövt ringa efter hjälp så känns det ju inte som att man bara kan släppa händerna om barnet. Man behöver ju ändå försöka jobba vidare på att få ut saken som fastnat i halsen, annars slutar det ju illa. För det tar ju ändå ett tag innan hjälpen når fram.

NÃ¥ja, nu gick det ju bra denna gÃ¥ngen, turligt nog. Men jag antar att jag kommer nojja lite ett tag framöver. 🙂


Två söta tjejer äter lunch på Wayne´s coffee i fredags.