Kom låt oss gå härifrån
Låt oss resa någonstans
Resa långt härifrån
Låt oss bli dom som försvann…

.. i förkylningsträsket. Har gått och inväntat den här dagen och alla de slags symtomen jag nu fått. Usch. Jag som hade klarat mig så perfekt i flera veckor. Tror nästan jag till och med har en liten släng av feber idag. Får se hur dagen utvecklar sig, kanske får hoppa över jobbet. Är nog inte så kul för kunderna med mig som ringer upp och knappt kan prata och som hostar sönder deras öron. 😉 Måste i alla in på jobbet en sväng, prata med Maria och lämna månadens lönerapport.

Strax webdesign. Hoppas innerligt jag kan få boken och alla uppgifter så jag får jobba hemifrån. Kan ju säga så här att jag ej trivs så bra ihop med alla tanter som inte ens hittar ’Den här datorn’. 😀 

Dags att stänga igen ventilatorn en stund, kanske bara fundera själv för ett tag. Nu menar jag inte jag tänker stänga ner bloggen, utan nej. Tror dock det kanske kan kännas lite bättre om jag inte delar med mig av allt just för tillfället bara.

Dagens avsnitt av Grey’s var superspännande. Väntar ivrigt på de kommande avsnitten. Fast ja, jag erkänner. Jag har ’spoilat’ mig fram två avsnitt så jag vet lite saker som väntar. Sååå himla nyfiken ibland så jag kan ju inte alltid hålla mina fingrar i styr. 😉

Dags att böka igång mitt dc, det har legat nere allt för länge och ja, jag börjar få abstinens på ny musik, nya texter och nya funderingar. Please somebody help me! 🙂

Första lösenordsskyddade inlägget på ganska lång tid. Vet inte om ni alla har tillgång till lösenordet, men om inte så får ni gärna maila. Vill bara ha lite vetskap om att min familj inte läser allting hela tiden. Behöver faktiskt lite eget utrymme då och då.

Gudars så trött jag är. Ville inte kliva upp, vill inte på jobbet. Suck. Inte blev det allt för mycket sömn den här helgen. Igår/inatt var jag ut och snurrade på stan. Kom inte hem förrän efter tre, somnade kanske vid fyra. Och så upp igen tre timmar senare. Behöver jag säga det snurrar i mitt huvud och att jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Ska strax hoppa i bilen, jobb från halv nio till halv två. Bara fyra timmar att utstå, tror till och med jag har en timmes lunch. Såå skönt.

Är nog rätt säker på att jag är färdig med allt letande efter tecken som kanske visar att saker och ting har någon betydelse. Om och om igen har jag sett motsatsen, nu förstår jag. Tänker lämna allt bakom mig om det är det som krävs. Är inte villig att styra den här leken längre, så nu får det gå precis hur det vill. Och jag kan nog ana vars det kommer sluta…

Ska strax iväg på jobb, ingen höjdare efter gårdagens utgång. Den blev ju som den blev den också…

Då var januaris sista födelsedag kommen, lillebror fyller 14 år idag. Man blir lite nostalgisk när man tänker på att det inte var allt för länge sedan man själv var 14 år och gick i sjunde klass. Minns den tiden väldigt väl. 🙂 Man gick ju igenom en hel del massa, och hade för sig en aningens underliga saker. Mest av allt minns jag väl mina och Susannas små äventyr på olika håll. Fast de sträcker väl sig längre än sjuan, men ändå. 😉

Idag kom förresten min mobil! Finally liksom. Det var ju en av de julklappar jag fick av pappa och Katarina. En Sony Ericsson Z610i. Hade önskat den i rosa eller svart, men fick den i blått. Så det blev till att be om ett byte. Dock tog det sin lilla tid innan butiken fick in leveransen av de svarta mobilerna. Men nu så äntligen. 🙂