Nationaldagen Ã¥r 2007, samma Ã¥r som jag tog studenten. Bara nÃ¥gon dag efter denna härliga sommarfest gick jag studentbalen, och nÃ¥gon dag efter det sÃ¥ tog jag studenten. Här är jag tillsammans med Susa, en av mina allra bästa vänner. Saknar vÃ¥r tid tillsammans…enormt mycket!

’And for the million hours that we were, well I’ll smile and remember it all…’ Champagne high med Sister Hazel. En av alla dom lÃ¥tar som bara fÃ¥r mig att tänka pÃ¥ Susanna och vÃ¥r tid tillsammans. Känns lite lustigt att det lÃ¥ter som att jag skriver om nÃ¥gon som inte finns längre. Men Susanna finns kvar, i allra högsta grad. Bara det att den vänskap vi hade inte riktigt är densamma. Visserligen är vänskapen ändÃ¥ densamma pÃ¥ det sättet att när vi väl tar oss tid att ses sÃ¥ känns det precis som där vi lämnade det. Är bara ledsen över att vi tappade bort tiden för varandra.

Sedan 2005 har vi bott den största delen på olika orter till exempel. Och sen är det pojkvänner som kommit emellan och stulit tid. Sen blev jag ju mamma. Inte för att jag ser det som något bekymmer att vara mamma, men dom flesta som fått barn vet nog precis vad jag talar om. Vänner tenderar att glida ifrån en, vissa försvinner helt. Man är helt plötsligt på olika håll i livet. Men i mitt och Susannas fall tror jag allt berott på Gällivare/Luleå/Umeå.

Jag älskar i alla fall alla dom minnen jag har med henne. SÃ¥ mÃ¥nga tokiga, sÃ¥ mÃ¥nga roliga. Alla bilder jag tittade pÃ¥ igÃ¥r frÃ¥n vÃ¥ra tider. Ja herregud. Är bara sÃ¥ att vi mÃ¥ste sammanstrÃ¥la nästa gÃ¥ng jag är i stan, eller hur Susanna? Lämna Saga hemma hos sin mormor sÃ¥ vi kan laga gomiddag och ta en cider eller tvÃ¥. Finns ju sÃ¥ mÃ¥nga gamla goda minnen att prata om. 😉