Hösten 2011, cirka 1,5 år gammal, hoppade Saga i soffan och landade med munnen på vardagsrumsbordskanten. Ringde tandläkaren här på Umedalen för jag visste jag hade hört man skulle kontakta tandläkare om man slagit i tanden utifall att för försäkringens skull. Dom tyckte dock inte det var någon vits att komma och visa upp tanden så jag rådde deras ord. Tanden har med tiden ändrat färg och var ljusgråaktig. Ringde tandläkaren som Saga är inskriven hos (hade första besöket där förra våren, men tandläkaren sa ingenting om tanden då) här i februari efter att än en gång få höra hur viktigt det är med tandläkarbesök vid slag mot tand. Eftersom Sagas tand även var missfärgad var det ju lika att få komma och titta upp det. Det visade sig vara så att det låg en inflammation i tandköttet, vilket är vanligt efter fall, och därför ville tandläkaren dra ut tanden så tanden under slipper bli ’sjuk’. Fick en tid några veckor efteråt och den 31 mars var det dags för besöket hos tandläkaren. Hade förberett Saga redan från början och talat om att tanden skulle dras ut, att hon skulle få lite snurredricka först och sen en spruta så det inte alls skulle kännas. Och hon var varken orolig före, då eller efter. Det gick som en räls och Saga var något mallig över den lilla gröna skattkistan hon fick med sig hem med sin tand i. Det bästa var väl förstås också att tandfen kom på besök en natt och bytte ut tanden mot en guldpeng. 🙂
31 mars – På väg till tandläkaren för att dra ut tanden.
2 maj – Med sitt söta tandlösa leende.
