Två nätter i Finland blev det. Rastlösheten blev för stor så vi yngre packade in oss i bilen redan igår kväll och färdades hemåt. Halleluja vilken skön känsla det var att passera den svenska gränsen. Stugan är en härlig plats ett tag. Bara få vara, vila, basta, njuta. Men till slut så känner man hemlängtan. Som alla andra gånger när man kommer hem igen så kröp jag nöjd ner i min säng igår kväll. Och även om allt kändes så tomt och ensamt somnade jag ganska så snabbt. Var trots allt första natten på väldigt länge som det inte funnits människor runt om mig. Har det inte varit N, så har det varit kusin och nu här senast hela släkten. Men ensamhet är skönt ibland, man behöver det. Och jag kände faktiskt nu att jag behöver få vara ensam ett tag. Längtar redan tills jag får komma hem ikväll, stänga dörren om mig, ta en varm dusch, dra för mina persienner, kanske tända lite ljus. Mysa framför tvn. Alldeles, alldeles ensam. Känna saknad igen.