Ännu en nattblogg. Fast nÃ¥got senare idag än igÃ¥r. Har just kommit hem, och precis lagt mig till rätta i min säng. Konstigt nog är jag inte trött längre, trots att jag för inte ens en knapp halvtimme sedan önskade mig hem. Kvällen har bjudit pÃ¥ en hel del bilÃ¥kande. Det hela började med att Emelie och Sofia tittade förbi här. UttrÃ¥kade som vi var begav vi oss ut pÃ¥ vägarna mot Nattavaara. MÃ¥ste nog ha varit den mest skräckinjagande bilfärd jag nÃ¥gonsin varit med om. Halvvägs lyckas vÃ¥r chaufför fÃ¥ sladd pÃ¥ bilen, men det verkar nästan som att hon tänker rädda oss. Det hela gÃ¥r väldigt snabbt, och helt plötsligt känner jag bara hur bilen fÃ¥r snurr och roterar flera varv mitt pÃ¥ vägbanan innan vi slÃ¥r in i ena plogkarmen och sedan studsar mot den andra. Och där stannar bilen, och runt omkring oss är det bara vitt av all snörök. Jag hade dödat för att fÃ¥ se och höra vÃ¥ra reaktioner igen. Själv satt jag i baksätet och upprepade denna mening om och om igen ”Oj gud, oj gud”. En annan sitter i framsätet och garvar, medan den tredje i panik försöker backa. Man fÃ¥r ju helt enkelt ta och skratta. 🙂 Vi konstaterade i alla fall att vi alla tre var oskadda, likasÃ¥ bilen. Resten av resan blev mycket lugn kan jag ju pÃ¥stÃ¥. Tror inte vi översteg 70 km/h en endaste gÃ¥ng.

Det lite smålustiga var att redan i början på vår lilla bilfärd så tänkte jag tanken att det faktiskt är läskigt att åka bil med någon annan som kör. Mest för att man själv inte har kontroll över bilen. Sen att det är från baksätet gör ju också sitt. Kan lova att jag satt rätt så spänd den övriga bilturen som visade sig gå tillbaka till Gällivare innan det bar av mot Granhult, och tillbaka igen.

 Näe nu börjar jag bli lite trött igen.. Dags att krama kudde -godnatt. 🙂