Det är svÃ¥rt att beskriva hur allt egentligen känns nu när det är över. Tolv lÃ¥nga kämpiga Ã¥r ligger bakom mig, och nu stÃ¥r jag äntligen här pÃ¥ ny mark. SÃ¥ som man längtat hit ändÃ¥. Fast samtidigt känns allt sÃ¥ vemodigt, sÃ¥ osäkert pÃ¥ nÃ¥got vis. Kommer nog ta en stund att hitta sin rätta position här utanför den ganska sÃ¥ trygga skolmiljö man tidigare levt i. Hittade en bit ur en lÃ¥ttext som säger det mesta just nu. It’s only goodbye, a smile and a cry. För sÃ¥ känns det nu när man lämnar alla vänner bakom sig. Eller bakom sig kanske inte är det rätta ordet, men vi splittras ju.

Tänkte visa lite fler bilder frÃ¥n balen och även frÃ¥n självaste studentdagen. En del av bilderna är mina egna, andra är lÃ¥nade. Hur som helst sÃ¥ vill jag säga att det varit riktigt kul att vara med om förra veckan, den sista veckan tillsammans. Den blev till ett mycket kärt minne. 🙂

För jag har tagit studenten, fy fan vad jag är bra! :wohoo:

AlltsÃ¥…blev sÃ¥ mycket med alla bilder. Tar studentbilderna en annan dag istället. 🙂