Killar, killar, killar. Är de verkligen ett hopplöst fall? Eller är det bara jag som inte förstår mig på de? Det vore perfekt, till och med mer än perfekt, om det medföljde en specialutformad manual till varje tvåbent varelse som är byggd på Y-kromosomer. Det är verkligen något som hade behövts. Många gånger kan jag säga. En bok proppad med fullständiga instruktioner. ’Säg sådär. ’Gör si, gör så’. Eller varför inte bara en sida full med felsökningar, orsaker och åtgärder. Eller ännu bättre, en tolkningsmanual. Varför i hela friden har ingen människa uppfunnit denna bok ännu?!

Nä men allvarligt. Efter en kväll i telefonen med Lily så börjar faktiskt funderingarna att snurra lite extra. Vi ska alltid vara värst och bäst på att analysera tillsammans. Och ändå kommer vi aldrig fram till något vettigt. Hur kan det komma sig? Killar är helt enkelt en gåta. Men ändå vet jag att vi tjejer också kan vara rejält kluriga. Säkert även jag. Men det ligger helt utanför ämnet just nu. Killar, varför är ni så omöjliga? Ge mig ett enda bra svar, och jag lovar jag ska inte fråga igen.