Började i lördags med dessa jobbiga fasoner. DÃ¥lig aptit, mammighet och extra gnällighet. Endast famnen duger. Leka pÃ¥ golvet, max nÃ¥gon minut. Sen nätterna. Till en början inte sÃ¥ ”farligt”. Vaknade med jämna mellanrum grät, var som i sömnen nästan. Men alltsÃ¥ dessa tvÃ¥ senaste nätter. Gud nÃ¥de mig. Natten till igÃ¥r skrek hon nästan konstant mellan halv 3 och halv 5. Jag och Tuva placerade oss i soffan framför tvn. Att sitta där och sova i min famn har dugit annars dom senaste dagarna. Men icket. Gav till och med alvedon tillslut för jag misstänkte magont. Och samma visa inatt. Mellan 3 och kvart i 7 har hon halvsovit nÃ¥gon minut, vaknat med grÃ¥t och skrik, halvsovit nÃ¥gon minut igen osv. Kvart i sju vÃ¥gade jag förflytta oss frÃ¥n soffan till sängen igen. Och nu är jag uppe med Saga, Tuva sover än. NÃ¥gra smÃ¥ grÃ¥t har jag hört under morgonen men hon sover än i alla fall (skönt!!!).

Premiäräter själv. Grisigt värre. Tur att man är söt i alla fall.