Året som försvann så snabbt
söndag 31 december 2006 @ 02:25 | Allmänt

Januari började Ã¥ret med nÃ¥gra riktiga kalla dagar. En resa till Kiruna för en Xplosive-fest som slutade i katastrof. Men jag och älskade Susanbusan lyckades som alla andra gÃ¥nger med att liva upp kvällen ihop. 🙂

Februari smög sig sakta på och lämnade inte så många minnen att spara på. Eller ja, en kväll med fest som inte slutade som jag hade tänkt mig riktigt.

Under mars väntade ett efterlängtat sportlov och min viktresa fortsatte i samma takt som den hade påbörjat under året.

 Storbesök fick man i april dÃ¥ Mathilda gästade Norrland och all snö. En underbart rolig vecka, med bland annat en fest hemma hos Johanna och ett luleÃ¥besök hos Ellen. Sportlovet kom ocksÃ¥, och det blev en hel del skoterfärder under veckan hos farmor. Och den där pÃ¥sken som man helst inte vill minnas…

När maj tÃ¥gade in visste jag inte att den mÃ¥naden skulle komma att betyda sÃ¥ mycket för mig. Hundutställning i PiteÃ¥, en majsemester med husvagnen och övningskörning i en annan stad. Och sÃ¥ efterlängtade tjugoandra maj. Cypern in my heart for ever. Aldrig nÃ¥gonsin har jag upplevt sÃ¥ mycket under sÃ¥ kort tid, och med den absolut bästa i hela världen. Hade inte alls varit detsamma med annat ressällskap. Ã…h, ska alltid minnas vÃ¥ra galna nätter, den där bartendern, vÃ¥r nattliga (morgonliga?) promenad genom stan pÃ¥ högklackat och i lÃ¥nade t-shirts. 😉

 De första dagarna i juni bjöd pÃ¥ resa till LuleÃ¥ för att fira nyblivna 18-Ã¥ringen Susanna. Även om jag nu inte kom mig iväg frÃ¥n lägenheten, sÃ¥ gillade jag den helgen. 🙂 Skolavslutning och ett sista sommarlov som började. En kväll med Pernilla pÃ¥ stan, vÃ¥r egna lilla fest som började först efter tolvslaget medan övrig kompis-skara befann sig i Kiruna. 😉

 Så plötsligt kom juli in i bilden. Morgontidningar att plågas med, jobb på grillen att skratta åt. En härlig vecka hos Lily i Umeå, och en tokig helg i Piteå på havsbadet. En kväll inne på området med de härliga tjejerna (och killarna såklart också!), och trängseln runt om en. Trötta fötter och allmänt less Mikaela framåt småtimmarna.

Augusti klev in i bilden och nÃ¥gra dagar att vänta innan den efterlängtade 18-Ã¥rsdagen dök upp. Vilken kväll det var! Tivoli pÃ¥ stan, annorlunda raggningar, och det där pirret i magen. Det var tider det. 😉 Sommarens slut kom, och en lÃ¥ng och ensam sittresa till Stockholm väntade. Och där började min andra utomlandsresa med nytt resesällskap. En vecka att minnas, även om jag längtade hem stundvis. 🙂

Borta bra, hemma bäst! Vi kom hem en vecka in i september. Blev snabba ryck frÃ¥n flygplatsen hem för att packa upp, duscha och iväg pÃ¥ manöverprov som sedan gav mig halkbanekörningen dagen efterÃ¥t. En klassfest som inte en Micksan var sÃ¥ peppad pÃ¥ fick avsluta första veckan hemma.Sedan kom en annorlunda festkväll som vände pÃ¥ septembermÃ¥nads bland. DÃ¥ nÃ¥gon (nämner inga namn 😉 ) lyckades lämna festan allt för tidigt. Haha!

Oktober älskade jag i Ã¥r. Kanske för jag lyckades ta hem mitt efterlängtade körkort. 😀 Där började mina helger ute pÃ¥ stan, varv efter varv. Ett härligt höstlov kom sedan efter en viss tids nedräkning…

Ett nytt jobb inledde november och jag pÃ¥började min karriär(?) som telefonsäljare. Skoldagarna började kännas tyngre och tyngre, nedräkning mot jullovet pÃ¥börjades ganska snart efter att höstlovet hade gÃ¥tt till ända. Och inte för att glömma halloween, den där helgrymma utekvällen pÃ¥ björnfällan. Sometimes micksan like to party! 😉

Juletider rusade in tillsammans med december. Kämpade pÃ¥ för att hitta rätta stämningen, och den inbefann sig nog ganska sÃ¥ precis till lucia. Julbord och julfester hann jag med hela tre stycken, och även en studentfest innan jullovet knackade pÃ¥ dörren. Julen var underbar, detta Ã¥r firades den hemma hos mamma. Ett Ã¥r med alla önskade julklappar, och micksan var mycket nöjd. Juldagen blev ännu ärt minne. Andra kvällen med party & ös pÃ¥ björnfällan. Det mÃ¥ste finnas ett speciellt band mellan mig och mitt björnis. 😉

Och här var Ã¥ret till ända. En nyÃ¥rsafton väntar, och jag vet tyvärr inte riktigt vad jag känner inför den. Precis som en av kvällarna för nÃ¥gon dag sen sÃ¥ känner jag mig glömd. Eller bortvald kanske är ett bättre ord. Jag vet inte. Det känns inom mig i alla fall…

And the sun was wondering if it should stay away for a day
Til the feeling went away
And the sky was falling and the clouds were dropping…

Why do all good things come to an end?

En kommentar
  1. 782
    Sara | söndag 31 december 2006 @ 15:07

    Jag tycker oftast att nyårsafton känns lite vemodigt. Får en olustig känsla på nåt sätt. Känner mig hur deppig som helst idag men jag vet att det inte enbart är pga mig.. *S* Mina piller jag äter nu gör mig lite knasig. Dessa hormoner. Hmpf!
    Snart dags att börja fixa med maten här nu… KRAM och gott nytt Ã¥r till dig!


Skriv en kommentar