Panik
måndag 24 januari 2011 @ 20:18 | Vardagligt

Vi har haft en liten stoppa-i-halsen-incident idag. Saga hittade ett ihopvikt fruktklistermärke (sådana där som sitter på äpplen t.ex.) på vår köksmatta, vilket jag inte såg. Den hamnade såklart i munnen under dom där korta sekundrarna jag tittade bort, så när jag tittade till henne igen höll hon på som bäst med att försöka få luft. Ryckte upp henne från golvet och försökte titta om hon hade något i munnen, visste ju inte då vad hon hade hittat på golvet. Hon blev alldeles röd i ansiktet, hade väl lite panik för att hon hade något i halsen. Vet ju själv vilken panik jag får om något bara sätter sig på sniskan i halsen, och man ändå får luft, så det kan ju hända att även hon fick luft. Vem vet.

Hursomhelst började det rinna tårar på henne, det började rinna ur näsan och så började hon dreggla. Hon kämpade på med att få upp och ut den där lilla grejen. Försökte klappa henne på ryggen och vända henne lite halvt upp och ner samtidigt som jag i panik springer fram och tillbaka i lägenheten. Vet varken ut eller in, ska jag ringa någonstans, ska jag springa ut till någon granne med henne, och hur tusan var det nu man skulle göra? Hade ju gått igenom hur man gör om barn sätter i halsen under en av våra föräldragrupper tidigare i höstas, men när man drabbas av panik tappar man ju allt.

Till slut kom i alla fall den där svarta klisterlappen ut, och Saga kunde lugna ner sig. Och jag var inte helt oväntat något skakig ett tag efteråt. Kan då berätta att jag nu letat upp och tittat närmare på hur man ska göra, så kanske det fungerar bättre i huvudet om det skulle råka hända en gång till. Hoppas verkligen man slipper. Blev livsrädd. Allra helst då jag var ensam med Saga. Kändes som att händerna inte räcker till. Om man nu hade behövt ringa efter hjälp så känns det ju inte som att man bara kan släppa händerna om barnet. Man behöver ju ändå försöka jobba vidare på att få ut saken som fastnat i halsen, annars slutar det ju illa. För det tar ju ändå ett tag innan hjälpen når fram.

Nåja, nu gick det ju bra denna gången, turligt nog. Men jag antar att jag kommer nojja lite ett tag framöver. :-)


Två söta tjejer äter lunch på Wayne´s coffee i fredags.

6 kommentarer
  1. 2098
    Åsa | måndag 24 januari 2011 @ 21:07

    Å våra små troll <3<3
    Kan dom få stopp o kvävas av en liten lapp….Har jag inte ens haft i tanken =( Vilma som river tidningar i typ 1000 bitar…=( Men du vilken tur det gick bra o jag kan förstå paniken!!


  2. 2099
    Nadia | måndag 24 januari 2011 @ 21:15

    Nej men uch vad otäckt! Vad ska man egentligen göra alltså? Jag har fan ingen aning!

    Skönt att det gick bra. :-)


  3. 2100
    Sandra | måndag 24 januari 2011 @ 21:33

    Huu, tur det gick bra till slut!


  4. 2101
    Mathilda | måndag 24 januari 2011 @ 21:46

    Fy så otäckt!!! Tur att allt slutade väl med Saga.

    En ide är kanske att skriva ut och sätta upp en bild på hur och vad man gör om fastna-i-halsen-olyckan är framme igen? För som du säger, man glömmer ju när man är stressad själv.


  5. 2102
    lina | måndag 24 januari 2011 @ 22:11

    Usch så obehagligt! Det där är min skräck, att A ska sätta nåt i halsen så han inte får luft. :S Vad skönt att allt gick bra tillslut!


  6. 2103
    Ylva | tisdag 25 januari 2011 @ 09:11

    Jag har tänkt så mycket på det där. Vad man ska göra alltså. Och vad man gör om man inte får upp det som fastnat? Usch. Hemska tanke!

    Härligt att allt gick bra trots allt! :)

    Btw. så är det mest troligt tvåäggstvillingar. Jag hoppas då på det! Vi har inte tänkt köpa likadana kläder, jag tycker inte att det är så kul. Fast nu när jag ändå sitter i biktstolen msåte jag erkänna att jag har köpt två likadana bodysar. För lite roligt är det ju ändå, bara det inte blir hysteriskt. :idea:


Skriv en kommentar