Vi har haft en liten stoppa-i-halsen-incident idag. Saga hittade ett ihopvikt fruktklistermärke (sådana där som sitter på äpplen t.ex.) på vår köksmatta, vilket jag inte såg. Den hamnade såklart i munnen under dom där korta sekundrarna jag tittade bort, så när jag tittade till henne igen höll hon på som bäst med att försöka få luft. Ryckte upp henne från golvet och försökte titta om hon hade något i munnen, visste ju inte då vad hon hade hittat på golvet. Hon blev alldeles röd i ansiktet, hade väl lite panik för att hon hade något i halsen. Vet ju själv vilken panik jag får om något bara sätter sig på sniskan i halsen, och man ändå får luft, så det kan ju hända att även hon fick luft. Vem vet.

Hursomhelst började det rinna tårar på henne, det började rinna ur näsan och så började hon dreggla. Hon kämpade på med att få upp och ut den där lilla grejen. Försökte klappa henne på ryggen och vända henne lite halvt upp och ner samtidigt som jag i panik springer fram och tillbaka i lägenheten. Vet varken ut eller in, ska jag ringa någonstans, ska jag springa ut till någon granne med henne, och hur tusan var det nu man skulle göra? Hade ju gått igenom hur man gör om barn sätter i halsen under en av våra föräldragrupper tidigare i höstas, men när man drabbas av panik tappar man ju allt.

Till slut kom i alla fall den där svarta klisterlappen ut, och Saga kunde lugna ner sig. Och jag var inte helt oväntat något skakig ett tag efteråt. Kan då berätta att jag nu letat upp och tittat närmare på hur man ska göra, så kanske det fungerar bättre i huvudet om det skulle råka hända en gång till. Hoppas verkligen man slipper. Blev livsrädd. Allra helst då jag var ensam med Saga. Kändes som att händerna inte räcker till. Om man nu hade behövt ringa efter hjälp så känns det ju inte som att man bara kan släppa händerna om barnet. Man behöver ju ändå försöka jobba vidare på att få ut saken som fastnat i halsen, annars slutar det ju illa. För det tar ju ändå ett tag innan hjälpen når fram.

NÃ¥ja, nu gick det ju bra denna gÃ¥ngen, turligt nog. Men jag antar att jag kommer nojja lite ett tag framöver. 🙂

Två söta tjejer äter lunch på Wayne´s coffee i fredags.